This is temporary
Detta inlägg blir en temporär återuppväckning.
Så som det har varit många gånger förut här.
Jag kommer inte uppdatera denna med jämna mellanrum, jag vet det.
Så lika bra att inte säga så.
Det får hålla i sig så länge som det gör. Så länge som jag känner att fingrarna vill flyga över tangenterna och behandla och omvandla mina tankar till ord, så länge får det pågå.
Det jag vill säga idag hör egentligen inte hemma här.
Jag har funderingar på att starta en ny blogg istället. Ett ställe där jag kan kommentera och länka till diverse nyheter och mer eller mindre aktuella händelser och kommentera med mina ord vad jag tänker och känner över det som sker.
Om det så är politiskt eller mer skvallerartat sådant.
Jag får se om det blir något av det hela.
Aloha
Så som det har varit många gånger förut här.
Jag kommer inte uppdatera denna med jämna mellanrum, jag vet det.
Så lika bra att inte säga så.
Det får hålla i sig så länge som det gör. Så länge som jag känner att fingrarna vill flyga över tangenterna och behandla och omvandla mina tankar till ord, så länge får det pågå.
Det jag vill säga idag hör egentligen inte hemma här.
Jag har funderingar på att starta en ny blogg istället. Ett ställe där jag kan kommentera och länka till diverse nyheter och mer eller mindre aktuella händelser och kommentera med mina ord vad jag tänker och känner över det som sker.
Om det så är politiskt eller mer skvallerartat sådant.
Jag får se om det blir något av det hela.
Aloha
likt verkligheten..
Tårar, ångest, smärta.
På gränsen till hyperventilerande..
Ett sista avsnitt till att se, jag ser det.. Jag ville tro på den bittra romantiken..
Men skiten träffar fläkten och allt går i kras..
På gränsen till hyperventilerande..
Ett sista avsnitt till att se, jag ser det.. Jag ville tro på den bittra romantiken..
Men skiten träffar fläkten och allt går i kras..
Verkligeheten ter sig inte så främmande och i jämförelse är det ganska lika.
Jag kan verkligen vara bara den yta ni ser.
Endast jag vet vart jag gått och alla de steg jag tagit.
Jag kanske tar det för hårt?! En mänsklig miss här och där?!
Men jag är inte mer än människa med ett bräckligt hjärta, fel och brister och med svårt att glömma.
Jag bannar mig själv mer än någon annan.
Jag målar fan på väggen och sätter djävulshorn på min avbild
Jag kan verkligen vara bara den yta ni ser.
Endast jag vet vart jag gått och alla de steg jag tagit.
Jag kanske tar det för hårt?! En mänsklig miss här och där?!
Men jag är inte mer än människa med ett bräckligt hjärta, fel och brister och med svårt att glömma.
Jag bannar mig själv mer än någon annan.
Jag målar fan på väggen och sätter djävulshorn på min avbild
min spegelbild av förvridna, förvrängda tankar och känslor
Det är svårt att läka när man pillar upp sina sår
Det är svårt att dränka sina sorger när man inte är törstig
Det är svårt att läka när man pillar upp sina sår
Det är svårt att dränka sina sorger när man inte är törstig
Men endast jag lider med mitt egna sinne, för det är där som det formas och konserveras
Hur kommer man över tröskeln igen för att vandra ut på nytt i frihet?
Jag avstår sömnen och blir en zombie
Jag avstår sömnen och blir en zombie
Kvällens pennskrivna
Svarta skor vandrar över knastertort grus
Vandrar från applåder som falnar
Vandrar från applåder som falnar
Sakta tynar toner bort
Saknade av strålkastarljusen som bränner
Ett sakta farväl
Hemsökt av ditt minne
Återigen påminns jag om din existens
Hetsåt för mkt inatt av den ångest din närvaro skapade.
Jag vänder världar upp och ned
Hetsåt för mkt inatt av den ångest din närvaro skapade.
Jag vänder världar upp och ned
och gamla riter och rutiner skapar kaos i samtiden
Du uppehöll mina skeva drömmar
Jag trodde jag behövde ta hand om dig och leda dig rätt
Du var någon annanstans med motsatsen
Hans flimrande spelande gjorde dig trött
Jag trodde jag behövde ta hand om dig och leda dig rätt
Du var någon annanstans med motsatsen
Hans flimrande spelande gjorde dig trött
med ett barn i famnen försvann du för en stund
Ingen brydde
Ingen brydde
Ingen lade märke till det utom jag
En halvplan ovanför korridoren var allt ni hade
Men jag var ensam och trodde jag var lösningen
Men jag var ensam och trodde jag var lösningen
Sen vaknade jag
Och radion spelade Foreigner - I wanna know what love is
Någonstans så hoppades jag på att kunna älska med stängda ögon.
Jag inser det nu.
Jag inser det nu.
Den känsla jag hade då, för dig, den känslan har aldrig återkommit.
Jag älskade dig och ingen annan.
Jag inser det nu.
Jag älskade dig och ingen annan.
Jag inser det nu.
Däremot gjorde jag dig aldrig rättvisa. Respekterade dig nog inte som människa.
Även om jag älskade dig för den du var, så pratade jag om dina fel med andra.
Även om jag aldrig mådde så bra som då med dig, så fick jag andra tankar i huvudet.
Även om jag älskade dig för den du var, så pratade jag om dina fel med andra.
Även om jag aldrig mådde så bra som då med dig, så fick jag andra tankar i huvudet.
Du var tryggheten och värmen.
Jag inser det nu.
Jag hittade äventyret.
Känslan av att vara oövervinnerlig.
En känsla av frihet. En känsla av att inte vara rädd.
En känsla av frihet. En känsla av att inte vara rädd.
Jag skulle göra vad som helst för henne.
Jag trodde det var något som man skulle eftersträva.
Jag trodde det var något som man skulle eftersträva.
Det var det inte.
Jag inser det nu.
Jag var tvungen att kapa tråden.
Lämna dig i sorg.
Vilsen i mig själv ville jag skona dig, samtidigt som jag gjorde det förbjudna mindre förbjudet.
Det lockande till något som man kunde bortse från.
Lämna dig i sorg.
Vilsen i mig själv ville jag skona dig, samtidigt som jag gjorde det förbjudna mindre förbjudet.
Det lockande till något som man kunde bortse från.
Det fungerade inte så som jag hoppats.
Jag inser det nu.
Dina sista ord ekar ännu i mig.
Den ilska, den avsky, den ton av hat i rösten hemsöker mig ibland.
När jag ser någon som jag får för mig är du, så rycker det till i mig.
Oron kommer tillbaks i kroppen och jag blir illamående.
Jag kommer aldrig få det ogjort.
Mitt svek mot dig är evigt.
Jag inser det nu.
Ibland ser jag lockelsen på håll.
Skönheten för ett ögonblick blir åter den dröm.
Jag önskar jag kunde älska med stängda ögon.
Dofta kärleken från någon. Känna värmen.
Istället är jag fast i spegelvärldar.
Istället är jag fast i spegelvärldar.
Allt för kalla.
Jag inser det nu.
noctem novembre
Och det strålar i mitt huvud en bitande smärta
Jag vill säga till dig att du är vacker
Men jag viskar det i smyg
Besattheten som smyger, men bara är ett mörker av längtan
En önskan att vara någon annan till lags
Ett annorlunda jag som spänner innanför en porös yta av tvivel
En tro på något så mycket mera
Allt som man skulle kunna vara
Dina drömmars man
Dina mardrömmars vidriga skugga
En myt bildad av förgiftning
Ett hat betraktat av spegelbilden
Avbilder med tilltrasslade lemmar
Snedvridna ansikten
Stumma profillösa masker av blank och skär förströelse
Du är inte mer än en patetisk människa
Game Over. Continue? Yes - No
Det var ett spel dömt att misslyckas med på förhand
Men ändå så antar man utmaningen, just för att det omöjliga lockar så
Du var vackrare då
Med porslinshy och lika skör
Trasselhår och allt för inåtvända tankar
Jag ville ha allt för att mystiken är frestande
Osminkad och naken
Det sägs att blondiner har roligare
Hoppas de har fel
Det gör ont när jag ser ditt namn
Men ändå så antar man utmaningen, just för att det omöjliga lockar så
Du var vackrare då
Med porslinshy och lika skör
Trasselhår och allt för inåtvända tankar
Jag ville ha allt för att mystiken är frestande
Osminkad och naken
Det sägs att blondiner har roligare
Hoppas de har fel
Det gör ont när jag ser ditt namn
Söndag 12/09 - 2010
Det gråa regnets svalkande droppar
En halvljummen söndag i mitten av september
Grannens dammsugare hörs brusande ut i trappen på Din väg in,
Din väg ut, Din väg bort
Bort från trånga väggar och smala passager
Bort från trångsynta värderingar och egensinniga tankar
Egoistiska förfaranden och negativ energi
Du sliter för att hjälpa
Det är din plikt
Men du kommer inte ifrån den ryggsäck du inte ville ha
Lastat med ett genetiskt arv
Generation efter generation
Stegandes bort i ett sömnigt land
Vill du ingenstans längre bort än hem
Gömma dig för den verklighet du inte vill ha
Krypa upp i soffan
Lyssnandes till smattret från det regn som förlöser
Nu startar vi om
En halvljummen söndag i mitten av september
Grannens dammsugare hörs brusande ut i trappen på Din väg in,
Din väg ut, Din väg bort
Bort från trånga väggar och smala passager
Bort från trångsynta värderingar och egensinniga tankar
Egoistiska förfaranden och negativ energi
Du sliter för att hjälpa
Det är din plikt
Men du kommer inte ifrån den ryggsäck du inte ville ha
Lastat med ett genetiskt arv
Generation efter generation
Stegandes bort i ett sömnigt land
Vill du ingenstans längre bort än hem
Gömma dig för den verklighet du inte vill ha
Krypa upp i soffan
Lyssnandes till smattret från det regn som förlöser
Nu startar vi om
mitt täcke, din doft..
Det är vad jag gått o funderat på, längtat efter, velat konservera..
Men kudden luktade bara som träspånet lådan den låg i är gjord av..
Inte det minsta av ditt hår..
Täcket luktade inget särskillt alls.. Den har bara legat där i påsen i garderoben sen den lämnades där efter ditt senaste besök.. Jag blev nog besviken när jag upptäckte det..
Först hade jag en knut i bröstet och en klump i magen när jag bestämde mig för att plocka fram det och använda det själv.. Rädd för att det skulle påminna om dig..
Och när det inte gjorde det mer än som minnesbilder så infann sig en hopplöshet och en längtan till det som var en gång.. De underbara dagarna..
Och andra gången du var här, när vi somnade tillsammans och nästa dag vaknade och höll om varandra så intensivt.. Det är fortfarande med och tävlar om platsen som en av mina bästa upplevelser någonsin..
Det var andra tider då.. Och jag kan inte fatta att det gått dryga tio månader sen dess, och att jag konserverat den stunden genom att inte använda det täcket och kudden, eller de lakanen sedan dess..
Någonstans har jag så förbannat svårt att släppa taget...
Men kudden luktade bara som träspånet lådan den låg i är gjord av..
Inte det minsta av ditt hår..
Täcket luktade inget särskillt alls.. Den har bara legat där i påsen i garderoben sen den lämnades där efter ditt senaste besök.. Jag blev nog besviken när jag upptäckte det..
Först hade jag en knut i bröstet och en klump i magen när jag bestämde mig för att plocka fram det och använda det själv.. Rädd för att det skulle påminna om dig..
Och när det inte gjorde det mer än som minnesbilder så infann sig en hopplöshet och en längtan till det som var en gång.. De underbara dagarna..
Och andra gången du var här, när vi somnade tillsammans och nästa dag vaknade och höll om varandra så intensivt.. Det är fortfarande med och tävlar om platsen som en av mina bästa upplevelser någonsin..
Det var andra tider då.. Och jag kan inte fatta att det gått dryga tio månader sen dess, och att jag konserverat den stunden genom att inte använda det täcket och kudden, eller de lakanen sedan dess..
Någonstans har jag så förbannat svårt att släppa taget...
På återseende i Neumansland!
Sometimes..
Sometimes I forget how to breathe
Undrar om honung ger bi-verkningar..
Dagens rubrik får bli en ordvits påkommen i stundens tanklöshet..
Jag gillar ju ordvitsar och att leka med språk..
Bara för att jag kan..
Att sen en hel del suckar och stönar och tycker det är världens sämsta humor skiter väl jag i..
Dom får finna sig i det om de ska befinna sig runt mig.. :P
Nu är det ju inte överdrivet många som rör sig runt min fysiska närvaro nuförtiden då jag mer eller mindre gått under jorden nästan alla de dagar som varit av 2010 hittills.. med några få undantag..
¤ Improvisationsteatern som startade förra tisdagen var jag på.. (dock inte igår)
¤ Kalkonmiddag hos föräldrarna trettondagen. (mumsigt som fasen nästan allting.. gräddsås med massa rödvin i som var så förbaskat god, lillbrorsan kan fan laga mat han)
¤ En ganska bra fredagkväll hos en kompis i fredags.. iofs. var jag inte närvarande förrän halv tio på kvällen, kunde ju varit 2 timmar tidigare, men jag hann bli berusad och träffa ett par personer som jag inte ser allt för ofta annars.
Gött fan att slänga iväg hjärncellerna på några muggar sprit.. Behövs i den misär jag satt mig själv i..
Ja. Kalla det misär är väl kanske inte helt rätt, men jag är ju en negativ person så..
Ehm..
Näe, om man kanske skulle ta tag i livet litegranna, men frågan är bara vad man skulle göra då?
Gifv mig styrka att ta tag i mitt leverne igen..
Jag gillar ju ordvitsar och att leka med språk..
Bara för att jag kan..
Att sen en hel del suckar och stönar och tycker det är världens sämsta humor skiter väl jag i..
Dom får finna sig i det om de ska befinna sig runt mig.. :P
Nu är det ju inte överdrivet många som rör sig runt min fysiska närvaro nuförtiden då jag mer eller mindre gått under jorden nästan alla de dagar som varit av 2010 hittills.. med några få undantag..
¤ Improvisationsteatern som startade förra tisdagen var jag på.. (dock inte igår)
¤ Kalkonmiddag hos föräldrarna trettondagen. (mumsigt som fasen nästan allting.. gräddsås med massa rödvin i som var så förbaskat god, lillbrorsan kan fan laga mat han)
¤ En ganska bra fredagkväll hos en kompis i fredags.. iofs. var jag inte närvarande förrän halv tio på kvällen, kunde ju varit 2 timmar tidigare, men jag hann bli berusad och träffa ett par personer som jag inte ser allt för ofta annars.
Gött fan att slänga iväg hjärncellerna på några muggar sprit.. Behövs i den misär jag satt mig själv i..
Ja. Kalla det misär är väl kanske inte helt rätt, men jag är ju en negativ person så..
Ehm..
Näe, om man kanske skulle ta tag i livet litegranna, men frågan är bara vad man skulle göra då?
Gifv mig styrka att ta tag i mitt leverne igen..
På återseende i Neumansland!
Moder jords massiva? Jag som trodde jag var månens barn..
http://www.icandosomething.com/mayancalendar/
Red Overtone Earth
I empower in order to evolve,
Commanding synchronicity.
I seal the matrix of navigation
With the overtone tone of radiance.
I am guided by the power of life force.
White Northern Castle of Crossing – Court of death, power of descending
Red Root Race - The initiators. Key note: birth
Earth family: White Wind, Blue Hand, Yellow Human, Red Earth
CoreKin – Mine the tunnels Heart transduce
Sky Clan - Blue Chromatic
Tone: 5, Note: E, Name: Overtone, Function: Radiance
You were born in the Wavespell of Red Skywalker in the Year White Wizard
Red Earth – Evolves Navigation *
When operating in the light of your energy, the positive aspects are: Earth force, Navigate, Resonance, Centeredness, Synchronicity, Intelligence, Crystal Healing, Mental cleansing, Power of thought
Shadows
When operating in the shadow of your energy, typical symptoms are: Not being in the present moment, focusing on past or future. Jumping to conclusions. Mental Overwhelm. Feeling estranged from Earth.
Transformation
To come out of the shadow: Be centred in the moment, observe without drawing conclusions. Allow the larger pattern to emerge. Remember your choice to be here on Earth at this time.
Life Question: How best can I empower myself?
Ehm.. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka denna.. Men Shadows-delen är ju inte så obekant för mig i alla fall.. Och i light-delen så är ju inte resonance, intelligence och power of thought något jag tackar nej till då..
Well, well.. Lite annorlunda uppdatering, men nånting var ju tvunget att hända tyckte jag..
oh' night
Nyduschad, naken, våt
desperat, ensam, kåt
3x ill
Förkylning..
abstinensbesvär..
och magsjuk..
Livet är underbart..
abstinensbesvär..
och magsjuk..
Livet är underbart..
Early morning vivid dreaming
Absent minded, floating through infinity in a bubble made of neglect.
Man går runt i ett vacum när saker blir som de inte ska.
Som ett konstant bakfyllerus ombord på en båt med sjöslag.
Sjösjuka och solstingssvettning.
Feberdrömmar utan feber.
Abstinensbesvär så in i helvete! Sömnstörningar med livliga skeva drömmar.
Detta är inte bra, det måste få ett slut...
Man går runt i ett vacum när saker blir som de inte ska.
Som ett konstant bakfyllerus ombord på en båt med sjöslag.
Sjösjuka och solstingssvettning.
Feberdrömmar utan feber.
Abstinensbesvär så in i helvete! Sömnstörningar med livliga skeva drömmar.
Detta är inte bra, det måste få ett slut...
